Resan ner - bil, flyg, flyg, bil - Seychellerna

Resan ner var precis som alltid, tung och oändligt lång. Att resa ett helt dygn är ju aldrig skönt, det var det inte den här gången heller, men man vet ju att det löna sig. När värme böljan slår emot när man stiger av planet och barnet utropar "Här är ju varmt!" då börjar semestern på riktigt!

Att ta sig till flygfältet hemam är nästan mer krävande än själva flygresan när man har 400 kms väg. I regn, lätt snö och kraftig vind tog vi oss nog ner i bil i precis utsatt tid. Mina föräldrar och syster valde att ta tåget och hon från Åland tog som tur en tidigare dagsfärja och kom sig av Åland trots blåsten. 

Framme var vi alla i god tid i alla fall. 

Pappa fick sin rullstol precis som jag hade beställt, men nog får man vänta en hel del om man behöver den hjälpen. Men man kommer sig först in på planet när det finns en tunnel att använda för att ta sig in på planet. 

Varför rullstol?! 

För att han var och halkade på gården för över en månad sen och fick operera knät. Läkaren gav klartecken att han kan åka, såret är helt läkt och han fick blodtunnande medicin inför flygningen och efter också. Så furutom att det kändes ganska sjukt i foten, speciellt under landning, så gick det helt ok. 

Vi åkte Qatar airways hela vägen, med mellanlandning i Doha, Qatar. Knappa 5 timmar till Doha från Helsingfors, nästan 4 timmars väntan på Doha flygfält och sen knappa 5 timmars flyg till Seychellerna. Så mindre än 15 timmar från ett regnigt Helsingfors till ett 30 grader varmt Mahe. 

Utsikten när man flyger in mot Doha på natten!

I Doha hade de ingen tunnel utan man behövde gå nerför trappor till buss för att ta sig till planet. Men min pappa fick åka bil genom hela flygfältet (tur för det är långt att gå mellan terminalerna) och blev transporterad med hiss upp till flyget. Så inga problem. Personalen på Qatar var mer än vänliga och gjorde allt för att hjälpa till. 

Efter att vi strtade från Doha 2.30 så var det trötta gubbar i vår grupp. Vi andra fick frukosten framdukad. Så själv sov jag nog inte mera än 2 timmar i sin helhet den natten, men skönt att barnen sov för när vi landade var klockan 9 på morgonen. 

Hade räknat med en massa prack för att ta sig av flygfältet, men det gick väldigt smidigt. Man fyllde i 2 olika papper i flyget, lovar att man inte har frukt och annat med sig (sen går det smidigare om man faktiskt äter upp sitt äpple innan man går ut och inte behöver öppna hela väskan för att tulltanten vill åt den, jo jag hade äpple kvar, hade helt glömt den). Alla fick stå framför en kamera som mätte temperaturen och barnen fick en mätare i pannan innan man kom vidare. Ingen feber! Sen in med pappren och här behöver man ha papper på hotellbokningarna också till hands för dom vill de se. 

Sen väskorna och så ut i hettan och hämta bilarna. Vilket också gick väldigt smidigt och bilarna var precis så små som vi hade väntat oss, men på nått sätt fick vi stuvat in allt i dem. Och vi var iväg från fältet en timme efter att planet hade landat! Ut i vänstertrafiken på små mala vägar igen!

Men att allt skulle gå så snabbt hade jag ju inte räknat med och vi var därför framme vid villan 2 timmar i förtid. Efter ett kort samtal med ägaren så var han där på en halv timme och släpte in oss.

Villan var precis det som den lovade, vilken utsikt!
Men ni får en bättre villa-tur lite senare.

Men måste säga att det bara finns två nakdelar med den, 1 är att wifin knappt fungerar och den andra är backen som huset ligger på. Sånn lutning på vägen hade verkligen inte fungerat hemma. Men vi tar det också senare.