Villa Beranda

Uppe på norra kusten, nära staden Lovina, omgiven av risfält och andra villor, ligger villan som vi valde att spendera vår semester i, Villa Beranda.

Vi hade efter Mauritus helt klart för oss att vi ville bo i villa igen. Barnen gillade det att man inte behövde trängas i poolen med en massa andra okända människor och vi gillade det att man i villa har tillgång till kök och allt sånt. Så jag tittade på en hel del hus på ön, speciellt då i turistområdet i söder. Hade redan hittat ett bra alternativ, men efter att ha läst en svensk bloggfamiljs hyllning av hushållerskan i Villa Beranda och efter alla problem vi hade på Mauritius med elaka hushållerskor, så var valet mycket enkelt. Hit skulle vi! Och så gillade jag tanken på att komma bort från turistbyllan och se nått riktigt. Så bokade villan genom Homeaway, mycket smidigt och enkelt och ägaren var väldigt hjälpsam med allt. 

Ända nackdelen med villan är att det är väldigt långt till allt. Visst finns det en hel del att se på den här sidan av ön också, men rekommenderar att man väljer ett annat boende, närmare södra sidan, om man vill se det som finns där. För fast det är bara 80km över ön så räcker det 3 timmar att ta sig över bergen på slingriga vägar. Inte roligt med åksjuka barn!

Men för oss var det helt rätt val. Villan uppfyllde alla krav, inget lyx, men rent och snyggt. 

Husdjuren i taket, precis som det skall vara. Både större och små ödlor och möss och grodor! Ja man visste aldrig vad som kom emot en på morgonen. 

Villan är inte stor, men rymmer 6-7 personer lätt. Det finns två sovrum med egna badrum. Vi bodde alla 5 i ett och det gick helt bra. Med lite större barn hade det nog blivit trångt. Men med våra gick det bra. 

Sovrummen var de ända i huset som gick att stänga med dörr. Matsalen/allrummet var helt öppet hela tiden (därav de många "husdjuren" också). Detta blev vi först lite fundersamma över, att hur fungerar detta. På Mauritius hade vi nämligen en elektronisk "vägg" som man fällde ner till natten eller om man åkte bort. Men här var det helt öppet. Men det fungerade bra, för vid ingången till huset satt det en vakt dygnet runt. Så det fanns personal på plats hela tiden. Också en sak som jag i förväg trodde kunde störa, eftersom man inte är van med sånt. Men det var inga problem. De rörde sig så tyst och smidigt att man inte stördes alls. 

Sen var hela övre delen av huset en ända stor terrass, med sittgrupper och biljardbord och en otrolig utsikt över risfälten.

Poolen var förstås en stor hitt. För riktigt små barn som Colin var den kanske lite opraktisk eftersom det inte fanns någon lägre del i den. 1m ungefär på den grundaste punkten. Men så fanns det en kant och trappor som han kunde stå på, så det gick bra ändå. 

Bredvid poolen fanns stället som snabbt blev pojkarnas favorit. 

Här var det skönt att ligga i alla väder!

Trädgården hade en fiskdamm som Colin gillade. 

Resten av trädgården var väl skött med vackra blommor och fruktträd. Ja o ormar, vi såg två ormar under våra två veckor. De kom ju från risfälten bredvid, det är ju där de bor. Ena gången sprang hushållerskan från huset bredvid omkring i panik och ropade "snake, snake". Så då kunde man gissa att det inte var en ofarlig variant den här gången. Fanns ju nog riktigt giftiga ormar här också. Så man var nog lite försiktig med vart Colin gick ensam. Men personligen såg jag aldrig nån orm, tack o lov.

Härligt att stå och duscha ute i trädgården under vackra blommor.

Det saknar jag.

Men det absolut bästa med villan var nog hushållerskan. Hon var så trevlig, snäll och hjälpsam. Fixade allt man behövde och gjorde så god mat. Vi blev bortskämda med att vakna upp till en doft att ny gräddade plättar och stekt bacon varje morgon. 

Sen fick man ju på detta sätt också testa på en hel del olika maträtter. Basmaten är ju förstås ris och nudlar, men det får man ju räkna med i den här delen av världen. Jag gillar både och så inga problem. 

Stranden här utanför, den var ett kapitel för sig och förtjänar ett eget inlägg. 

Men summa sumarum, vi gillade och rekommenderar villan!