Danskarneval och Hiphop

Fotboll njaa det går, ishockey, idrott nej de var inte hans grej. Men detta det brinner han för. Hiphop, Street dance, coola grejer ska det va!

Så i höstas anmälde jag honom på hans första streetdance lektion. Men den blev sen ändrad till Hiphop för 10-15 åringar eftersom den gruppen var den ända som hade andra pojkar. Tror att dansläraren med vilja flyttade alla pojkar till samma grupp så att de skulle få mera motivation. Och tror att hon lyckades för de verkar vara helt bra vänner. 

Kevin är ju bara 8, så egentligen är han ju flera år yngre än de flesta i gruppen. Så "detta är väldigt tungt" hörde man ganska ofta efter de första träningarna. Men vilken ändring som skett på ett år.

Första gången vi kom till övningen sade man "föräldrafri zon" o så var det bara att svänga i dörren. Och min son är inte en som berättar vad som hänt och sker, nej hans svar är oftast "vet int - kommer inte ihåg"! Visst visar han rörelser här hemma också men nån riktig koreografi hade vi inte sett. 

Så när det kom till våren och facebook började informera om Danskarnevalen så gick det upp för oss också att han skall ju dansa inför publik. Frågade man honom så visste han inget om hela saken. Så jag var lite nervös för hur detta skulle gå. Så nervös att jag bara var tvungen att smyga in och se på genrepet, fast vuxna egentligen inte fick, och jag satt bara och gapade. Han kunde ju!

Och det visade ju sig när jag sen frågade igen att han nog hade övat en hel del på sitt rum, fast han tidigare sagt att han inte ens visste vad de skulle dansa. 

Och lika bra gick det sen under själva föreställningen, tror han var den ända som avslutade med en ordentlig bugning. Men ändå höll jag på och gäspade käkarna ur led hela dagen innan (ja min nervositet visar sig så, jag gäspar och gäspar). Kändes precis som innan man själv steg upp på scen då för åratal sedan.
Men Show och spex är hans juttu, mycket mer än det var min! Så egentligen hade jag inget att vara nervös för.