Vår jul

Fart och fläng, stress och farliga situationer, ljud av skratt och bråk men mest skratt, det är en jul i äkta Björklund tradition! Det är bollar som flyger, barn som får vara barn och springa omkring och leka. Det är spänning för tomten och rolig samvaro. Det är så julen skall vara!

Vi började julen med att bada bastu tunna kvällen före hemma hos mina föräldrar. Trots -12 grader ute så trivdes pojkarna hur länge som helst i tunnan.  Ganska många mössor går det dock åt, eftersom det är så svårt att hålla huvudet ovanför vattenytan. Man "glömmer" hela tiden att man inte fick dyka! Så rustade med en påse blöta mössor och till små russin badade ungar åkte vi hem för att sova några timmar innan vi återvände för jullunch. 

"Äntligen julafton" jublades det hos oss på morgonen! Men hur skall man klara av att vänta till kvällen på tomten?! Och då behöver de inte ens vänta till kvällen utan tomten kom redan 14.30. Han har lite bråttom alltid eftersom våra gäster alltid har flera ställen att besöka ännu samma kväll. Och så är det nog ingen som hade klarat av att lyssna på barnens gnäll nå längre heller. 

Men först jullunch alltså! Mamma körde som vanligt med så många olika rätter så inte fast vi var flera i köket så kunde vi hålla tidtabellen. Men sen så finns det ju också massor att välja från, också åt såna som mig som inte gillar den traditionella julmaten. 

För att Colin ens skulle hinna sova en liten stund, vi gissade att han somnar ändå i bilen, så fick vi skippa kaffet. Så en timme innan tomten skulle komma susade vi hem och strax efter dök resten av gästerna också upp och huset fylldes till brädden. Colin var arg som ett bi när han väcktes nå minuter innan tomten anlände. Men sen tog spänningen över och när kvällens huvudperson steg in i salen så sken han som en sol.

Alla hade varit super snälla i år också! Åtminstone om man ser på mängden gåvor som tomten hade med sig. Men i år var julklapparna lite annorlunda för de två äldre pojkarna, det var en stor hög kläder, massor av böcker och bara några få leksaker. Och det var vad de hade önskat sig också. Så här börjar vi bli stora!

Nå han lilla han fick leksaker förstås och bara en liten hög med kläder. 

Och så blev det lite mera socker på det, för att hålla uppe den där "jag-är-för-mätt"-känslan som hör till julen. I år blev det en vitchoklad-glögg-ostkaka. 

Det att alla är hemma igen, om så bara för några dagar,  gör ju julen ännu mera speciell!