måndag 16 oktober 2017

Tur i otur


Jag var så nogrann med detta när vi först flyttade in, varje möbel från de första åren sitter fast i väggen precis som de skall. Men sen efterhand barnen blev större och de större aldrig ens försökt klättra nånstans så blev man slarvig. Men nu har jag lärt mig!


Ja vad kan man säga annat än att man lär sig av sina misstag och ibland den hårda vägen. För hård det är den dörren om man får den i huvudet. 

Vi har haft dörren som prydnad i många år och på den hänger det vanligen en hög med smycken och handväskor. Också den var satt fast ordentligt på väggen en gång. Men så för ett halv år sen blev vi tvungen att flytta på den för att få plats för hyllorna på bilden. Och efter det blev den aldrig fäst igen. 

Igår ville Colin ha ner handväskorna. Jag sade nej, med den följden att han slet i dem när jag inte såg på. Jag satt med ryggen mot o plockade skor. Hör hur det brakar. Hinner bara svänga ansiktet ditåt och så smäller det. 

Märker knappt att jag själv blir träffad eftersom dörren hamnar över Colin. Först när jag fått fram honom igen och vi sett att han var ok så märker jag hur blodet rinner i ansiktet på mig själv. Blev tydligen ett litet sår, tänker jag. Såret visade sig sen nog vara modell större och behöva sys med 7 stygn. Colin han klarade sig däremot utan en skråma. Tack o lov!




Men själv har man påbörjat årets Halloween kostym!
Behöver inte rita såren den här gången.




Så tur att vi klarade oss undan bara med att behöva tänka om frisyren lite! Får svänga benan eller ha mössa. Detta är inga stora problem. För det kunde ha gått riktigt dåligt om den tunga trädörren träffat Colin med hela sin tyngd istället. 
Så idag har gubben fäst alla möbler i väggen, så som de borde ha varit från början. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar