Vardags svammel

Undrar om veckorna bara har tre dagar: måndag, fredag och söndag. Så snabbt rullar det på för tillfället. Vår vardag, den är ganska lugn och normal för tillfället, men skönt så. 

Ett litet pussel är den förstås, vardagen alltså. Speciellt de gånger när dagarna inte går i rutin utan man måste få in nått extra. Vilket med fem personer i familjen är nästan varje dag. Tur att man då kan få extra hjälp från våra föräldrar, annars hade pysslandes av vardagen varit betydligt svårare. 

"Mamma så här mycket brukar du inte resa!" tyckte barnen igår när det var dax att pricka in de två följande Esbo-resorna i kalendern. Ja då får man ju lite dåligt samvete förstås eftersom man vet att de nog har en poäng där, det brukar inte bli så många jobbresor under året. Men nu ser det ut att bli ganska många under början av året åtminstone. Både bra och dåligt med dem förstås. 

För jobbet och en själv är det super, för man lär sig så mycket mera med att vistas några dagar bland de äldre kollegorna i södra Finland. Det slår en alltid när man är där att man lärt sig mera under en dag än på flera veckor annars. Vår grupp är nämligen uppdelad så att bara chefen, jag och en till sitter i Karleby och resten i Esbo. Vilket är lite jobbigt ibland. 

Men för familjen är det ju lite jobbigt när man är borta flera dagar. Fast barnen lär sova betydligt bättre när jag är borta har jag fått höra (tror det har nått att göra med att jag alltid åker på natten när de sover och sen när jag är hemma så vaknar Colin titt som tätt och kollar att jag ännu är där, vilket han ju inte behöver göra om han redan vet att jag är borta) och sover bättre det gör man ju själv också, så kanske det är bara bra med såna nätter lite nu och då.

Vi har annars ett ganska bra fungerande system med förande och hämtande för tillfället. De dagar jag jobbar hemifrån så sköter jag både och, och gubben kan då jobba längre dagar. Han jobbar in fredagen och kan då vara hemma med Colin hela dagen och vara hemma när pojkarna kommer från skolan. De dagar jag åker till kontoret så åker jag väldigt tidigt, för att kunna sluta i tid och hinna hämta Colin redan klockan 3. På så sätt blir inte Colins dagar för långa heller och ingen behöver vara hemma nå många timmar ensam på eftermiddagen.

Visst man kunde göra det enkelt för sig och föra Colin till 7 och ha honom där till 5 och Kevin kunde vara alla dagar på eftis till 5 och Romeo hade bra klarat sig hemma ensam. Då hade man hunnit med alla ärenden och inte behövt pyssla med vardagen. Enkelt och inget planerande hade behövts.
Men när hade man då haft tid att se sina barn?
Som tur så tillåter våra jobb oss att pyssla!

Försöker alltid få in mina hemmajobb-dagar till såna dagar då Romeo slutar tidigt. Går inte alltid, men så verkar han trivas ensam också. Vilket jag förstår så bra. Det var det absolut bästa, när man hade många syskon, att få komma hem helt ensam efter skolan och bara ha huset för sig själv. En tid gjorde jag egen Daim i ugnen varje dag och tittade på svart-vita Finska filmer. Antar att mamma gillade att komma hem till det stöket varje dag. Barndoms minnen! :)

Så ja vardagen, den rullar och på, igen. Alla nå så när friska, ja egentligen har alla andra varit super friska under en längre tid nu. Jätte bra så och hoppas att det får fortsätta. Min mystiska, hoppande, muskelvärk den fortsätter ännu. Kanske lite lindrigare för tillfället, mest på natten egentligen. Så inget tränande ännu i år, vilket snart kommer att leda till ryggbesvär. Men eftersom det nu känns så mycket bättre än under tidigare veckor, så kanske man kunde komma sig till gymmet på tisdag. 

Men nu är det veckoslut. En kall sådan, utan nå extra program, så skönt! Blir att mysa under varma filtar framför brasan och se Ronja Rövardotter (den har barnen inte sett ännu). 

Så önskar en trevlig helg åt er alla!

Och kom ihåg att egentid är också ett måste ibland!