Vikten av bra skor!

Lissabon i december, vanliga promenadskor, backe upp och backe ner i ca 15 km om dagen, tre dagar och resultatet var inte nå vidare!

Nu har man gått och haltat i 2 månader och käkat så mycket värkmedicin så magen håller på och ger upp.  Jännetuppitulehdus heter det på finska, ingen aning om det svenska namnet, men samma som tennisarmbåge men under foten. Tänjning och värkmedicin lär skall vara botet, men inte ens en cortisonspruta gjorde nån skillnad. 

Foten går för det mesta inte att gå på utan att det gör väldigt sjukt. 

Gubben han gick och gnällde över sjuka vader varje dag under dagarna i Lissabon, men jag hade inga problem alls. Först nå veckor efter att vi kom hem så började mina problem. Och ser inget slut ännu. Hade hopp om att cortisonsprutan skulle hjälpa men tyvärr så var det bara ett tillfälligt hjälp på typ en dag.

Så när jag nästa gång ger mig iväg på en veckoslutsresa och vet att jag kommer att gå väldigt mycket, så då kommer jag att välja bra vandringsskor. För detta är inte alls roligt.

Bara att halta vidare! Tur att det är fredag åtminstone.