Farsdag

Jag har en far som ställer upp i vått och torrt, mina barn har en far som gör det samma.
Igår fick vi fira dem båda!


Farsdagen i år blev mycket traditionell med sång, paket och grattiskramar strax från morgonen. Barnen kunde hålla sig till 7.00, men sen skulle han väckas. Så här får man inte sova nå länge, ens på farsdag.  "Ja må han leva... ekade det i huset, först med Luciasångens melodi dock, undrar om ettorna börjat öva på luciasånger redan när vår sångledare lite blandade. Men ingen skillnad, pappan blev väckt och kramad.

Sen blev det en lång frukost på det.

Inte ofta som vi äter frukost alla tillsammans i matsalen. Tyvärr så är ofta en av oss vuxna redan på jobbet när barnen vaknar och mycket sällan blir det dukat upp för en "riktig" frukost. Nått som vi nog borde bättra oss med. Varje dag, tyckte Romeo. Inte riktigt genomförbart, tänker jag, men kanske på söndagar. 

En sen lunch hos mina föräldrar blev det sen, för att fira min far!

Lite spänning fick vi också till där när Colin satte en bit i halsen och det tog en stund innan jag fick bort den. Har ju hänt tidigare, men så länge har det nog aldrig tagit innan man sett maten komma ut igen. Vanligen räcker det med en dunk i ryggen. Men inte den här gången. Hann bli lite skrämd nog. 

Sen avslutade vi dagen hemma med årets första glögg och lite spel.