Kompiskalas - med Super Mario tema

Så klart att han också skall ha kompiskalas när de andra två har haft såna. Så bestämde han redan i våras. Så det var bara för mamma att fixa. Sen att han haft exakt en vän på besök hittills och att jag inte hade den blekaste aning om vem han leker med (förutom en, två stycken) så gjorde ju saken minst sagt intressant. 

Barn i den åldern vet ju inte vad kompisarna heter i släktnamn, de är ju 4 år. Och dagistanterna får inget om namnen säga. Så det var ett litet pussel att försöka få fram vem som är ungefär lika gammal och vem som är förälder till den och den. Men jag fick ihop en lista och sen får man tacka Facebook för resten. Man kan säga att jag var super glad åt de föräldrar som satt upp bilder på sina barn och man kunde fråga av Colin "är detta den och den"!

12 barn bjöd vi och 10 barn med varsin förälder dök upp idag. Ganska bra alltså! Huset fullt!

Hade nog räknat med att de flesta barnen kommer att vilja ha en vuxen med, därför var vuxna också bjudna. Även de som hemma påstod att de nog säkert lämnar ensam blev lite ängsliga i den mängden med människor. Så alla föräldrar blev kvar.

Hur roligt den en är att lära känna nya föräldrar så lite pinsamt är det ju, när man slänger ihop en massa vuxna som inte alla känner varandra så bra. Eller kanske jag var den som kände minst folk. Troligen.
Några har ju äldre barn som är vänner med våra äldre, dem har man ju träffat en del tidigare. Sen har jag nog träffat de flesta andra också vill ja påstå, på föräldra barn gymnastik och andra klubbar. Men ändå så blir det ju lite stelt, åtminstone i början. Men det är ju roligt att lära känna nya föräldrar och med barn födda samma år så kommer vi ju att träffas många gånger ännu genom åren. 

Barnen verkade åtminstone ha roligt och det är ju huvudsaken. 

En hoppborg hade vi också denna gång. En lite mindre variant som passade åt mindre barn. 

Temat var Super Mario och därmed var dukningen och dekorationerna med Super Mario figurer. 

Fiskedammen fick vi också damma av. De äldre pojkarna har inte velat ha mete på sina kalas på flera år, men för så här små är det ju super roligt. Och sparsam som man är så fanns fiskarna kvar, likaså allt annat, så bara att hänga upp. Vilken tur att man kan återanvända saker. Det är ju nya barn så för dem är det ju ändå nytt. 

Så ett trött men lyckligt födelsedagsbarn somnade mycket tidigt på soffan på kvällen. Man blir trött av allt kalasande och imorgon fortsätter vi ännu med släkten. 

Dagens bästa gåva, Thor dräkt