En otrevlig upplevelse - men snälla människor finns ännu

När du svarar på ett okänt nummer och mannen i luren börjar "Har du en son som heter Kevin?" Då blir man lite skraj....

Ja så hände igår, och det var verkligen skrämmande, när man hör att ens barn är ensam nånstans. Men som tur blev allt ok och vi slapp undan med en skrämd son och skrämda föräldrar. Men är så tacksam över att det ännu finns vuxna som hjälper när de ser ett barn i nöd!

Vad som hände?! Jo det var en summa av många små saker som gick fel och så ledde det till att Kevin hamnade utanför danslokalen 45 minuter innan han skulle hämtas upp. Egentligen så var det ingens fel, men resultatet blev så fel. 

Det var höstens första danstimme (han dansar i en större stad 45 km hemifrån och känner inte staden så bra) och han skulle på hip hop klockan 18.00. Pappan förde in honom i väntrummet och så kom de på att de glömt hans telefon, så pappan hämtar ur bilen. När han kommer tillbaka ser han just pojken gå in i danssalen och trodde därmed att allt var ok och körde därifrån. Nå allt var inte rätt, utan medan Kevin satt där och väntade, som han skulle, så hade en pojke han dansade med förra året kommit och sagt att "du är ju sen, vi har börjat redan!" Och så hade Kevin följt med honom in i salen till en lektion som då tog slut. Eftersom pojkarna han dansade med tidigare var där så trodde Kevin att vi missat med en timme. Men saken var den att han skulle inte alls vara på den Street timmen utan först den som började efter. Men det visste ju inte han och han gick ut och stod där utan telefon och ingen som hämtade honom. 

Panik fick han och som tur så var det en snäll person som hjälpte och lyckades ringa upp mig. Pappan var ju inte många minuter borta men vet man inte att nått är fel så kan man ju inte hjälpa. 

Medan jag pratade med mannen i telefonen så hade en kollega redan skickat meddelande åt mig om Kevin. Hon var också där utanför med sitt barn och var just på väg och hjälpa när mannen ringde mig. Så det fanns som tur flera som kunde hjälpa i detta fall. Så slutet gott, fast pojken var lite skakad resten av kvällen. 

Så det finns en orsak till att jag alltid ser till att pojkarna har telefonen med när de är nånstans. För fast det inte är meningen att de skall behöva ringa nån så kan nått oväntat inträffa, som i kväll, och hade han haft telefonen med så hade han inte behövt ha panik.