Nära Unawatuna beach

Stranden visade sig vara mycket fin och väldigt intressant på många sätt, men huset är fortfarande inte lämpligt för barn, rent av farligt för en 3-åring pga materialval och avsaknad av staket ner till stranden. Så jag är bara lättad över att ingen lyckades skada sig nå värre under gårdagen och så styr vi nu mot nästa villa. Som vi hoppas är bättre anpassad för familjer. 

Så inget mer om huset men skall visa er den fina stranden utanför. Stranden som under låg säsongen har en meter mera sand, sanden som tydligen spolas bort när turisterna anländer. Och så har det fungerat sen tzunamin. Troligen rev den med sig det som tidigare hindrade sanden från att spolas ut. 

Men korallen och stenarna som nu syns var väldigt intressanta att studera för barnen. Snorkla hade kanske också varit intressant, men strömmen drog så hårt åt sidan och ut från den skyddande lagoonen att barnen inte vågade sig på det. Testade men gav snabbt upp. Istället tittade vi på krabborna, som lyckades jaga upp Kevin i trädet till slut. Inte så roligt när man sitter på en gren och plötsligt börjar krabbor klättra upp. Vi andra tyckte dock det var smått roligt, men hjälpte nog ner honom! :)

Traditionella fiskare, sittande på pinnar ute i havet, förväntade vi oss att se här. Och visst var det en gammal gubbe som klättrade upp på en av pålarna som fanns strax utanför villan. Intressant att se på och länge tog det när han förberedde sig. 

Men de yngre männen föredrog tydligen lite modernare sätt att fiska. 

En lite sötnos träffade vi också på stranden. Tror han bodde nånstans bredvid för han var alldeles för sällskaplig och välskött för att vara hemlös. Vanligen låter jag inte barnen gå nära hundarna på stranden och hundarna brukar håller sig ofta lite undan också. Men den här var annorlunda, busig, lekfull och sällskaplig. 

Så vacker och intressant strand! Och en lite mulen dag fick vi. Men nu drar vi vidare!