En till
Ja så blev det, en liten gosse till!
Babyn frisk o allt såg bra ut!
Det fanns ju en önskan om en annan sort o är så glad över att jag har 20 veckor på mig att vänja mig vid tanken. Är absolut inte ledsen över babyn i magen, han är ju frisk o det är ju det som är det viktigaste. Gossar är vi ju vana vid o skulle inte byta mina härliga söner till nått annat.
Det är tanken o drömmen som jag nu måste ge upp som kommer att ta en tid att bearbeta. För nå flera barn blir det inte! Tre är max antal. Så nån flicka får jag aldrig. Drömmen skall sörjas, inte den efterlängtade babyn vi får i höst!
Sen när han ligger i din famn vet du att det var just precis han som skulle komma! Men känslor är inte alltid "förnuftiga" och ändå måste man få ha dem och ge utlopp för dem. Fint att du skriver om det, är säkert många som känner så men kanske slår undan sina känslor, eftersom man ju lätt tänker att man inte "borde få" känna så.
SvaraRaderaFint skrivet och håller med Linda. Huvudsaken är att allt såg bra ut! Kramar
SvaraRaderaTack Åsa o Linda! Att han är helt rätt vet jag nog redan! :) Det är de rosa prinsessiga drömmarna som är svåra att ge upp!
SvaraRadera